Örtbiblioteket

Fullständigt register A–Ö

Förteckningen upptar örter, kryddor, bär, rötter, frukter, frön, nötter och övriga livsmedel som har en beskrivning på sidan. Uppgifterna är traditionella. De utgör inte en garanti och ersätter inte vård.

Till örtbiblioteket

122 poster

AlbiziablommaAlbizia julibrissin: Söt och neutral. Löser ett knutet sinne och en spänd kväll.
AnanasjosAnanas comosus: Sött och svalt. En skvätt i salladen är smak, inte en kur. Mycket på en gång kan svida i en öm mage.
Apelsin och mandarin: Citrusfrukter beskrivs som svalkande och fuktande; skalet har andra egenskaper än fruktköttet.
AshwagandhaWithania somnifera: En ayurvedisk rot, inte en klassisk kinesisk köksört. Granskas för närvarande av myndigheter. Läs varningen innan du använder den.
AstragalusAstragalus membranaceus: Söt och lätt värmande. Används traditionellt för att stödja kroppens naturliga försvar och vid trötthet, energibrist och nedsatt ork.
BjörkbladBetula pendula: Mild. Lättar en våt, tung kropp och lämnar magen i fred. Inte poria, men samma besvär.
BlåbärVaccinium myrtillus: Sött, syrligt och svalt. Kyler trötta, heta ögon och mjukar en torr mage.
BrunörtPrunella vulgaris: Bitter och sval. Kyler hetta i ögon och huvud.
Buljong: Varm buljong ger vätska och sälta; i traditionell kost används den som en varm, lätt måltid.
Bär: Bär har olika egenskaper. Jordgubbar räknas till exempel traditionellt som neutrala.
Bönor: Bönor skiljer sig åt. Många beskrivs som neutrala och stärkande, medan exempelvis mungbönor räknas som svalkande.
CassiafröSenna obtusifolia: Bitter, söt och sval. Kyler ögonen och mjukar en torr, trög mage.
Chili: Het och värmande; används traditionellt för att hålla kyla borta.
Citron: Syrlig och svalkande; används traditionellt för smak och för att bidra med kroppsvätska.
CitronmelissMelissa officinalis: Syrlig, söt och lätt. Löser ett knutet sinne och en spänd kväll.
CoixCoix lacryma-jobi: Söt och lätt sval. Stärker magen och leder bort fukt, särskilt när fukten är varm.
Dang guiAngelica sinensis: Söt, skarp och varm. När mensen gör ont av kyla, och när magen är torr och trög.
Dang shenCodonopsis pilosula: Söt och neutral. Den milda orken. För en mage som inte orkar och en röst som blivit tunn.
Dill: Aromatisk ört som används i liten mängd. Örters traditionella egenskaper skiljer sig åt.
EnbärJuniperus communis: Skarpt, bittert och varmt. Några bär värmer magen och hjälper kroppen att släppa fukt. Inte under graviditet. Inte som daglig vana, och inte om njurarna redan är svaga.
FikonFicus carica: Sött och varmt. När både magen och sinnet är trötta och bleka.
FläderblommaSambucus nigra: Söt och sval. Kyler hetta i huvud och ögon och möter en varm förkylning.
FänkålFoeniculum vulgare: Aromatisk och milt värmande; används traditionellt för att stödja magen och sätta kroppens energi i rörelse.
GinsengPanax ginseng: Söt, lätt bitter och varm. I kinesisk tradition stärker roten kroppens energi när orken är svag och aptiten liten. Den används också när trötthet och törst följs åt.
GojiLycium barbarum: Söt och neutral. När ögonen är trötta och det torra har fått vara länge.
Gotu kolaCentella asiatica: Sval och bitter. I sydasiatisk och kinesisk tradition används bladet när benen känns tunga, och när huden ska läka. En kopp är inte ett sårpreparat.
GråboArtemisia vulgaris: Bitter. En släkting som kyler en hetta som sitter kvar. Inte samma art, och bara en nypa.
Gräslök: Aromatisk och värmande. Används traditionellt för att stödja kroppens energi.
Grönt te: Lätt svalkande dryck med koffein; används traditionellt för klarhet och kroppens energi.
Gurka: Svalkande och saftig; används traditionellt för att svalka och bidra med kroppsvätska.
Gurkmeja: Bitter och värmande krydda som traditionellt används för att röra blod och kroppens energi.
HagtornCrataegus pinnatifida: Syrlig och lätt varm. Hjälper magen efter tung, fet mat.
Hallonblad: Används traditionellt som örtte vid mensbesvär. Kunskapen är främst folklig och traditionell.
Havre: Spannmål räknas ofta som neutralt och milt stärkande för matsmältningen.
Havredryck: Tillverkad av havre och används som mild dryck. Egenskaperna beror på innehåll och tillagning.
Honung: Söt och fuktande; används traditionellt för att mjuka upp torrhet och stödja luftvägarna.
HumleHumulus lupulus: Bitter och mild. När sinnet inte får vila på kvällen. En liten nypa, inte en stark kopp.
IgelkottstaggsvampHericium erinaceus: En odlad svamp med taggar. I östasiatisk matlagning används den som svamp, och på senare år som avkok när tanken känns grumlig. Den är inte en klassisk huskur i det kinesiska skafferiet.
IngefäraZingiber officinale: Värmande och kryddig; används traditionellt för att värma magen och skingra kyla.
IslandslavCetraria islandica: Söt, efter en stund, och sval. Fuktar en hes, torr hosta utan att skrapa.
JujubärZiziphus jujuba: Söt och varm. Fyller på en trött mage och gör de andra örterna snällare mot varandra.
Kamomill: En mild, lätt bitter blomma som traditionellt används för att lugna och varva ner.
KanelCinnamomum cassia: Värmande krydda som traditionellt används när man vill ge mat och dryck mer värme.
KaprifolblommaLonicera japonica: Söt och sval. Kyler en svidande hals och en het förkylning.
KardemummaAmomum villosum: Aromatisk och värmande krydda som traditionellt används för att stödja magen.
Katrinplommon: Fiberrikt. Det fuktar en torr tarm och sätter rörelse i magen. Fibrer och sötman i frukten mjukar upp trög avföring. Inte vid lös mage.
KinajamsDioscorea opposita: Söt och neutral. Ger magen och luftvägarna en mjuk stadga när orken runnit av.
KornHordeum vulgare: Sött och lätt svalt. Stärker magen och leder bort fukt, särskilt när fukten är varm.
KryddnejlikaSyzygium aromaticum: Skarp och varm. Värmer magen och får det som stiger, hicka och illamående, att vända neråt.
KrysantemumChrysanthemum morifolium: Söt, bitter och sval. Kyler hetta i ögon och huvud och möter en varm förkylning.
KumminCarum carvi: Varmt och aromatiskt. Stödjer magen och lättar på gas. Några frön räcker i kålen.
KungsljusVerbascum thapsus: Söt och lätt sval. Fuktar en torr lunga, en torr hals och en rastlös kväll.
KvanneAngelica archangelica: Skarp, söt och varm. Samma släkte. Värmer en mage som knutit sig av kyla. Mer åt mage än åt blod.
Kål: Kålens egenskaper beror på sorten. Vitkål beskrivs som lätt svalkande och matsmältningsfrämjande.
LakritsrotGlycyrrhiza uralensis: Söt. Håller ihop koppen, fuktar en torr hosta och stödjer magen.
Lamm: Räknas som värmande och används traditionellt som mat som hjälper till att hålla kyla borta.
Lavendel: Aromatisk blomma som traditionellt används för att lugna sinnet och varva ner.
LiljelökLilium brownii: Söt och lätt sval. Fuktar luftvägarna och stillar en rastlös kväll.
LindblomTilia cordata: Söt och lätt sval. Fuktar en torr kväll och stillar ett sinne som inte får ro. Inte liljekonvalj.
Ling zhiGanoderma lingzhi: En svamp som i kinesisk tradition används för att stödja orken och låta sinnet komma till ro. Den hör också till traditionens råd för andningen. Kallas ofta reishi; i äldre litteratur förekommer namnet Ganoderma lucidum.
Linser: Baljväxter som ger stadig näring; egenskaperna varierar mellan sorter och tillagning.
LonganDimocarpus longan: Söt och varm. När både magen och sinnet är trötta, bleka och lätta att skrämma.
LäkemalvaAlthaea officinalis: Söt och sval. Släcker törst, fuktar och stillar illamående som kommer av värme.
Lök: Lök har en tydlig, aromatisk smak och räknas ofta som värmande; den används traditionellt för att sätta kroppens energi i rörelse.
Mai dongOphiopogon japonicus: Söt och lätt sval. Fuktar en torr lunga, en torr mun och ett oroligt sinne.
MandarinskalCitrus reticulata: Skarp, bitter och varm. Får magen att röra sig och torkar en fuktig tyngd.
MaskrosTaraxacum mongolicum: Bitter och svalkande ört som traditionellt används för att svalka inre överhettning.
MejramOriganum majorana: Skarp och varm. Värmer magen och stillar ett illamående som kommer av kyla.
Mjölk: Mild och fuktande; hur den passar varierar mellan personer och inom traditionell kostlära.
Morot: Söt och neutral; beskrivs som fuktande för luftvägarna och kroppsvätskor.
MullbärMorus alba: Söt och sval. När halsen är torr, ögonen trötta och orken tunn.
MullbärsbladMorus alba: Söt, bitter och sval. För en varm förkylning, en torr hosta och trötta ögon.
MungbönaVigna radiata: Söt och sval. Släcker sommarhetta och törst.
MunkfruktSiraitia grosvenorii: Söt och sval. Fuktar en hes, torr hosta utan att skrapa.
MyntaMentha haplocalyx: Skarp och sval. Öppnar ett hett huvud och löser en spänd sida.
NyponRosa canina: Syrligt, sött och neutralt. När ögonen är trötta och det torra har fått vara länge.
NässlaUrtica dioica: Grön och stadig. Bygger ork när man lätt blir förkyld. Den värmer inte lika djupt som astragalus.
Olja: Olika matoljor används som livsmedel och tillagning. Någon gemensam traditionell egenskap gäller inte alla sorter.
Oregano: Aromatisk ört som används i liten mängd. Örters traditionella egenskaper skiljer sig åt.
Palsternacka: Mild rotfrukt som används som stadig, tillagad vardagsmat.
Pepparmynta: Aromatisk och svalkande; används traditionellt för att röra kroppens energi och lätta på spänningar i magen.
PepparrotArmoracia rusticana: Skarp och varm. Hjälper en frusen förkylning och värmer en kall mage, i samma riktning som ingefära.
PerillaPerilla frutescens: Skarp och varm. Hjälper en frusen förkylning och lättar ett tungt bröst.
Persilja: Aromatisk ört; dess egenskaper beror på mängd och hur den används.
PoriaPoria cocos: Söt och mild. Lättar fukt, stödjer magen och stillar ett oroligt sinne.
Potatis: En mild och neutral basråvara som passar som stadig vardagsmat.
Purjolök: Aromatisk lök som ofta betraktas som värmande och används för att stödja matsmältningen.
Päron: Svalkande; sägs bidra med kroppsvätska och fukta luftvägarna.
Ros: Aromatiska rosenblad används traditionellt för att stödja kroppens energi och lätta på känslomässiga spänningar.
RosknoppRosa rugosa: Söt och lätt varm. Löser ett knutet bröst och en spänd månad.
RosmarinSalvia rosmarinus: Skarp och varm. För värme ut i händer och en stel kropp. Närmare kanelkvist än det mesta i trädgården.
Rotfrukter: Olika rotfrukter har olika egenskaper. Tillagade rotfrukter används ofta som mild, stadig vardagsmat.
Rotselleri: En mild rotfrukt. I den här kostkartan räknas den som en neutral, stadig råvara.
Rädisa: Svalkande; sägs stödja matsmältningen och hjälpa kroppen att hantera slem.
RödbetaBeta vulgaris: Söt och neutral. Närar blodet och fuktar en torr tarm. Den djupa färgen är tecknet man har gått efter.
RödkålBrassica oleracea var. capitata f. rubra: Söt och lätt sval. Stödjer matsmältningen och hjälper tarmen att röra sig. Den mörka färgen räknas traditionellt till blodet.
SchisandraSchisandra chinensis: Syrlig, söt och varm. När man hostar torrt, svettas lätt och tankarna är utspridda.
Selleri: Selleri räknas traditionellt som svalkande. Den används som en mild grönsak och har en sval karaktär.
SlånbärPrunus spinosa: Syrligt och kärvt. När man hostar torrt och svettas lätt.
SommarmalörtArtemisia annua: Bitter och sval. Kyler en hetta som sitter kvar i kroppen, också efter sommaren.
Sparris: Beskrivs ofta som svalkande och vätskedrivande.
Spenat: Svalkande; sägs stödja kroppsvätskorna och matsmältningen.
SprängtickaInonotus obliquus: Sprängticka, också kallad chaga, växer bland annat på björk här i Sverige. Den mörka svampmassan har länge använts som dryck i nordlig folktradition, bland annat i Ryssland och nordöstra Kina.
SurjujubekärnaZiziphus jujuba var. spinosa: Söt och syrlig. När sinnet inte får vila på kvällen, och när man svettas om natten.
Svamp: Svamp beskrivs ofta som neutral och som stöd för mage och aptit.
Svart te: Värmande dryck med koffein. Traditionellt räknas te som något som rör kroppens energi.
Svarta vinbärRibes nigrum: Sött, syrligt och svalt. Fyller på det som blivit torrt, i samma riktning som mörka mullbär.
Svartpeppar: Het och värmande krydda; används traditionellt för att värma magen och hjälpa matsmältningen.
SvartvinbärsbladRibes nigrum: Surt och svalt. Släcker sommarhetta och törst.
SötväpplingMelilotus officinalis: Söt och mild. Håller ihop en kopp och fuktar en torr hosta, i lakritsrotens riktning.
Timjan: Aromatisk ört som används i liten mängd. Örters traditionella egenskaper skiljer sig åt.
Tomat: Saftig och svalkande; används traditionellt för att bidra med kroppsvätska.
Torkat äppleMalus domestica: Sött och milt. Fyller på en trött mage och gör de andra örterna snällare. Svalare än jujubär.
VassrotPhragmites australis: Söt och sval. Släcker törst, kyler hetta och stillar illamående som kommer av värme.
Vattenmelon: Kall till sin natur; sägs svalka sommarhetta och bidra med kroppsvätska.
Vitlök: Värmande och kryddig; används traditionellt för att värma magen och skingra kyla.
Yoghurt: Sval och fuktande mat i traditionell kostlära; mängd och tolerans kan spela roll.
Ägg: Mild och närande mat som traditionellt ofta beskrivs som stöd för blod och återhämtning.
ÄlggräsFilipendula ulmaria: En svensk ängsört med söt doft. Blommorna har använts som te vid förkylning och värk. Den hör till det nordiska skafferiet, inte till den kinesiska örtboken.
Äpple: Beskrivs som milt svalkande och används traditionellt för att stödja magen och fukta luftvägarna.
Ärter: Baljväxter beskrivs ofta som milda och närande för matsmältningen.
Örter: Egenskaperna varierar mellan örter. Det finns ingen gemensam medicinsk egenskap för alla färska örter.